onsdag

det är inte så farligt som jag trodde att det skulle vara. men timmarna har varit så jävla dryga, en kvart har känts som en timme. jag gick runt sjukhuset efter maten och det var så jävla skönt, fick tänka klart och slappna av.

men farmor och farfar kom förbi runt 7 och sen dess till typ nyss så har jag, farmor och mamma spelat kort. så tiden bara flög iväg vilket kändes så himla bra. jag är verkligen inte någon högtidsfirare.

ha det, puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0