tisdag
If i walk, would you run?
If i stop, would you come?
If i say you're the one, would you believe me?
If i ask you to stay, would you show me the way?
Tell me what to say so you don't leave me.
ha det, puss
lördag
hade gårdagen utspelat sig för fem år sedan hade jag inte blivit så upprörd. för runt fem år sedan så hade jag en ätstörning, då var det riktigt illa och jag skämdes över allt jag åt och det slutade flera gånger att jag tvingade mig själv att spy, det är något jag alltid har kunnit göra på "beställning" sedan jag var liten...
tillbaka till gårdagen/natten då jag kom hem kring 12 och kröp ner under täcket och låg och pratade med min underbara pojkvän i telefon men jag började känna hur det började göra ont i magen så jag tänkte, det är lika bra att jag somnar innan det blir värre, så klockan 1 lade vi på och jag skulle "sova"....
klockan 3 var jag fortfarande illamående och jag började gråta för jag visste vilken väg som var min utväg, jag ville verkligen inte spy, jag har varit så duktig att jag har sluppit det på så länge, men jag satte mig på toagolvet med tårarna rinnande nerför kinderna och jag var så rädd, även för 5 år sen då jag ansåg att jag mådde bättre efter att ha spytt så hatade jag själva prociduren varje gång. jag måste dock erkänna att det hjälpte att spy, det gjorde det. men minnena snurrar runt i mitt huvud och jag vill bara glömma bort allt som varit.
jag har ju inte varit en partypingla och jag har inte festat som alla andra. jag provade igår och just nu vill jag aldrig göra det igen, jag vill inte dricka och riskera att sitta där på golvet. jag vet inte om jag trillar tillbaka till mina gamla spår, jag tror inte att jag gör det, men varför ens riskera det. jag får helt enkelt dricka svartvinbärssaft och se glad ut...
ha det, puss
tillbaka till gårdagen/natten då jag kom hem kring 12 och kröp ner under täcket och låg och pratade med min underbara pojkvän i telefon men jag började känna hur det började göra ont i magen så jag tänkte, det är lika bra att jag somnar innan det blir värre, så klockan 1 lade vi på och jag skulle "sova"....
klockan 3 var jag fortfarande illamående och jag började gråta för jag visste vilken väg som var min utväg, jag ville verkligen inte spy, jag har varit så duktig att jag har sluppit det på så länge, men jag satte mig på toagolvet med tårarna rinnande nerför kinderna och jag var så rädd, även för 5 år sen då jag ansåg att jag mådde bättre efter att ha spytt så hatade jag själva prociduren varje gång. jag måste dock erkänna att det hjälpte att spy, det gjorde det. men minnena snurrar runt i mitt huvud och jag vill bara glömma bort allt som varit.
jag har ju inte varit en partypingla och jag har inte festat som alla andra. jag provade igår och just nu vill jag aldrig göra det igen, jag vill inte dricka och riskera att sitta där på golvet. jag vet inte om jag trillar tillbaka till mina gamla spår, jag tror inte att jag gör det, men varför ens riskera det. jag får helt enkelt dricka svartvinbärssaft och se glad ut...
ha det, puss
